A very merry Christmas!

Jupp, idag är det julafton och jag har som vanligt ätit alldeles för mycket god julmat haha. Jag har dock varit utan en genuin julkänsla den här gången. Visst, allt har varit massa mysigt men jag har ändå inte riktigt fått den här otroligt myyyyyysiga känslan jag brukar ha. Det har ju dock sina orsaker.

För tillfället pågår ganska mycket och jag vet åter igen inte alls vart jag ska börja nysta upp alla miljarder tankar som flyger igenom huvudet på mig hela tiden. Jag är lite socialt utbränd tror jag, eller jag vet inte. Dock vill jag ju fortfarande umgås med folk, men snart börjar jag fundera på att göra mig totalt otillgänglig en stund. Med ytterst få som har tillträde. Fast de gånger jag har försökt har det bara gått åt helvete, heh. Jag får ta och minska ner på umgänget bara, alltså inte kapa folk men faktiskt säga nej direkt istället för att känna att jag VILL men orkar egentligen inte. Det kan vara en bra idé.

Jag vill bara inte att någon ska tro nånting just nu, för jag vet knappt själv vart jag står.

Oh joyous Christmas-blogging alright....

Seriöst; GOD JUL ALLIHOPA!
det är bara jag som är lite av en katastrof just nu...

No worries!

...

Jag kommer kasta bort dig till slut, ibland undrar jag om du vet det.

För det kommer jag göra, när det inte betyder något mer.

Lite tråkigt måste jag erkänna, men det är oundvikligt.


När allting faller, när det inte finns något kvar att rädda.

Så har jag redan kastat bort dig för länge sen.


Det finns ingen framtid överhuvudtaget för oss.

Kommer kasta bort dig, det är oundvikligt.


Och det gör faktiskt lite ont.

Träningsvärk

haha, ojojj... jag har TRÄNINGSVÄRK deluxe överallt.
Tror att några timmars dansande i lördags gjorde detta.
Fast det va sååå värt det, verkligen värt det.

...sen har jag en liten crush... ehe haha hoho..

The little games we play

Jag har bloggat väldigt lite i december ser jag, och det känns på insidan. Jag har fortfarande MASSOR jag skulle vilja skriva men jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Eller om jag ens kan börja för att att alla tankar virvlar runt i huvudet som en tornado och jag vet inte vilka lösflygande trådar jag ska greppa tag i och börja skriva.

Tror jag börjar bli lite beroende av min blogg, eller iaf ett starkt behov att uttrycka mig i skrift. Och rensa huvudet lite, börja skriva något. Få det svart på vitt, och sen inse att det kanske inte behöver skrivas ner utan mest rensas ut ur mitt huvud och få UT det. Även om kanske inte hela världen behöver få veta liksom.

Brorsan fyllde 23 igår, fan va kul det va! Jag var ensam tjej till typ 21 tills Linnea kom. Sen började ett dansmaraton som va underbart. Kul att klockan va typ 22 först, sen tyckte inag jag att man gjort så mycket och HELT PLÖTSLIGT va klockan 02.30! Hängde inte alls med! Stackars killar btw, vi va helt klart för snygga för dem, dessutom med hjärna OCH så va vi på riktigt. Förutom typ...2 av dem så va vi nog jätteläskiga haha! Så går det när man är 2 starka personer, ser bra ut och det finns saker bakom skallen. Lovely, oughta do it again for sure!

Nu sitter jag hemma igen och tillräckligt rofull för att skriva. Blir att lägga sig tidigt om min så icke-existerande diciplin får bestämma.

Imorgon kommer Pasi och ett gäng galna finnar hit till storstan. Har lovat visa Pasi allas vår hamburgerkedja Max, så bir äta gott imorn.

Myzan jättesover på golvet, hektisk natt för henne.

Summering: UNDERBAR HELG!

Don't call me 'baby'

Jag har ABSOLUT ingen aning om vart jag ska börja skriva. Har så mycket jag vill få ut här på bloggen så jag får typ skrivkramp bara för sakens skull. I vilken ända ska man börja?

Well, kan ju börja med att jag gjort om här.. igen. Fast jag är osäker på färgerna och jag vet inte alls om jag vill ha det såhär som det ser ut nu, men får väl ändra i såna fall.

Har spenderat nästan hela fredagen hos Carl, och Linnea nu idag (söndag). Linnea lärde mig lite om Lineage, jag fattar ingenting men ler brett då jag till slut börjar förstå HUR MAN SKA RÖRA SIG iaf, framsteg Sara *klappar mig själv på huvudet*.

Snart är det JULAFTON.... seriöst, det här året har flygit fram och jag har varit allmänt förvirrad hela tiden tror jag. ALLT har verkligen varit en enda stor förvirring, från början till slut. Dock börjar jag faktiskt inse vart jag vill vara på väg tror jag. Heh, vad osäkert det låter... men jag har lärt mig den hårda vägen att jag VERKLIGEN inte ska ta något i denna värld för vad det verkar vara. Så jag gör inget mer än TROR jag vet vilken väg jag vill ta nu, men reservation för ändringar.

Ehlin åkte hem till Burträsk idag, tomt i min lägenhet. Men jag har mina tre pälsbollar som gör sitt bästa att ta över efter henne haha. Myzan är glad att fått tillbaka "sin" sänghalva iaf haha!

Jag har kommit ytterligare en liten bit närmre mot att gå vidare faktiskt, jag kan faktiskt inte annat än att tacka dig för den insikten. Samtidigt som jag vill ta det fullt ut, men frågan är om det inte kommer skada mig själv mer i slutet än vad jag är redo att ta. Fast det är bra frestande.

Jag vet inte riktigt vad det är nu, men antingen är alla omkring mig galna eller så är jag verkligen sådär het som det påstås. Okej, ja jag är het för fan haha, det vet jag... men seriöst, det är lite sådär "woah, wtf!!" när det ramlar in 853603506383 pm samma dag... Helt underbart, men det lämnar mig ändå ganska stum och tom. Orden slutar ha betydelse efter ett tag, och jag har verkligen kommit att avsky orden 'söt' och 'sötis' när det kommer från rena främlingar. Danne, Linnea, Carl, Johan, Anneli, Ehlin, Max, Lotta, Ehlin, Julia, Malin... ja, dem och fler därtill får absolut och gärna kalla mig söt och sötis, men från främlingar känns så... UÄCK! Tror jag börjar lessna på kvantiteten nu, jag vill ha KVALITET.

Tror det har varit grejen, jag har valt kvantitet över kvalitet. Och kolla vart fan det tagit mig? NO FUCKING WHERE WHAT SO EVER! Så häpp, jag ska börja se till att skaffa mig kvalitet, så de som faller under bilan för fort ska helt enket inte ha med mig att göra. Oavsett relation. Låter fett hårt, men vad gör man? Man ska vara kräsen med sitt umgänge, och jag borde ha sållat ordentligt för länge sen. Men lugn, ni som är säkra vet det och behöver inte gå all drama över det. Så inga "OMG DU HATAR MIG!!" i mina ev kommentarer tack haha. Ne, men ni vet vad jag menar.

Jag borde somnat för länge sen förresten, jobbar 8-16 idag. Jag är bäst i världen på att inte sova! Kanske ska prova två timmar iaf? Kanske... kanske...

...do NOT call me 'baby'...

SEX!

har funderat lite.... när man har sexat med någon är det precis som att det blir inte så mycket mer att säga. Som att det är allt som betyder något.

Oavsett relationen, eller så är det som att då har man kommit förbi den där gränsen.
Dock brukar jag iaf, oftast iaf, ligga och prata efter sex. För då är allt urladdat, slappnat av och bara babbel babbel babbel...

Eller så är det bara jag?


Sex is ALWAYS the answer

Nej nu är det FAN nog!

Jag är inte din lilla marionett att leka med. Jag må ha varit och uttryckt mig som att så va fallet, men efter gårdagen och med det facit i hand så inser jag att jag VERKLIGEN bara behövde få vissa saker ur mig för att jag skulle kunna gå vidare.

Det är inte okej att säga A och sen göra en E helt plötsligt som att det vore helt naturligt. För det sätter verkligen bara griller i huvudet på mig och jag känner mig inte ett dugg speciell, utan bara som något jävla andrahandsval som man kan ta ifall ingen annan finns tillgänglig.

Det är faktiskt nog nu, du får blir hur jävla sur du vill. Jag orkar faktiskt inte bry mig. Det är inte värt att bry sig om.
Ännu värre är att jag tror inte ens du tänker på att jag tänker att om du kan göra såhär nu mot mig och den som uppenbarligen ska vara nummer ett så... Hur skulle det bli ifall jag blev den där ettan?

Du vet, tjejer tänker sådär alldeles för mycket och i vissa fall leder det till insikter vi inte vill ha.
I det här fallet dock så är det BRA att tänka för mkt, och jag har dessutom fått medhåll.

Hur saker och ting än ligger till, NEJ.. det ÄR nog.

...just when I thought I'll never get through, I got over you...

En GALEN natt...

seriöst...vad i HELVETE var det med gårdags natten?
Okej, jag hade skitkul mestadels men jag börjar faktiskt UNDRA rätt rejält vad i helvete det är för fel på vissa människor?!

på många plan undrar jag HUR man tänker när man försöker dra över någon som uppenbarligen inte är riktigt med på noterna öht? BÖRJA MED ATT PRATA FULLE FAN! Tur iaf att jag inte behövde slå till killen i fråga... IDIOT!

Anneli: fy fan, ett NEJ är ett NEJ. verkar vara svårt att förstå det uppenbarligen. För nej är ju ett ja har man ju hört...>_<
IDIOTER!

Sen fick man ju lite inside information om diverse udda händelser som pågått under året. Roligt sånt där man VET har legat under ytan och sen får man lite vatten på sin kvarn.

En MYCKET intressant onsdagsnatt...

Jag fattar inte

jag säger så, du säger si. VI säger såhär, sen blir allt sådär som vi inte sa.
Jag fattar i slutet ändå ingenting, det blir helt knas i mitt huvud.

Spelar det egentligen roll ifall jag är lite borta ett tag? Egentligen? Eller vad handlar det hela om? Nej jag fattar inte.

Så jag släpper faktiskt taget nu, fast jag ger inte upp. Bara släpper. Det är inte värt att sitta och vänta på något som kanske ändå aldrig händer.

How many times can I give in?