Too close for comfort

and yet, I'm totally comfortable.

Som skrivet, det som händer nu verkar jag ha noll inflytande över. Och bara upptäcka saker där det finns likadana.. tankergångar och en massa annat, gör sakerna bara ännu mer intressanta.
Jag villl krypa under, dissikera och skala bort lager efter lager, se vad jag slutligen kan hitta där under allt. Det som gör det hela ännu mer intressant är väl just det att jag vet faktiskt inte vart jag hamnar den här gången. Och jag känner mig utmanad, på ett sånt sätt som gör att jag inte kan stå emot, än mindre ens försöka förneka det för mig själv.

Nope, jag står inte emot, men snart måste jag släppa lite till.

The tension, the tension...

Blah!

Seriöst, någon får faktiskt ta och döda mitt hjärta nu. Eller iaf de eventuella känslor jag får dras med lite allt som oftast. Och oftast är det inte bara MITT fel, utan det knackas på min dörr, jag öppnar och sen blir jag ivägsvept till ett ställe jag kanske gillar en stund, men det dyker alltid upp något som knullar upp allt åt helvete.

Jag jagar verkligen tillfälliga nöjen och tillfredsställelser... Hela tiden, i mina ådror rinner blodet uppenbarligen hett och rött för detta. För jag verkar inte kunna stoppa mig själv.

Inte ens de tillfällen det är bra och jag tar det lugnt, för då är det som att de andra parterna inte gör det och jag hakar på. SEN skiter det sig ändå och allt känns som mitt fel.

Blä, jag vet inte.

"I'll be a flatliner for a heartkiller"

Tillbaka på ruta...2?

Det är nog det enda man kan säga om det här.Med ganska så mkt mer kött på benen den här gången, faktiskt riktigt skönt.

Erase, rewind and take it all back. Sometimes 2nd servings aren't all that bad.

Insikter och åsikter

och som brev på posten kom mensen, iofs inte oväntat. Har varit lite känslomässigt åt alla håll och kanter ungefär en vecka nu, woho. Konstigt att det bara händer så IBLAND. Ingen konsekvens här inte.

Jag vaknade av smskonversationen Sune. Seriöst så har jag nog aldrig fått så många och SÅ LÅNGA sms under loppet av bara en timme av någon överhuvudtaget. Och absolut inte så utförligt som det skrevs, även om min bild har varit ganska så klar tidigare. Det som skrevs var i stort sett underförstått redan, så att det kom ut svart på vitt är nog bara bra. För båda parter, eller iaf i den del det klargjorde. ...but you will still be something that I'll never really understand...

Sen stannar faktiskt mina tankar för allt, jag vet inte alls vart jag ska fortsätta än mer avsluta eller påbörja. Har hamnat i ett lätt stiltje. Skittrött.

hmm...

Helgen

Jobb umgänge och en väldans massa diskuterande om både ditt och datt och dätt och dått.. Ja ni fattar. Zeke har varit här och umgåtts, flocken samlad och utöver mig, Linnea, Zeke, Jeffe och Linus infann sig även en liten Walle i vår muntra skara.

För att vara så många i en så liten lägenhet, i jämförelse med storleken på oss vattenbaserade levande organismer, så kändes det aldrig trångt. Bara väldigt mysigt.

Sen att jag blev hemskt pmsig när sen Walle åkte hem var en liten down, men så blir det. Speciellt när jag ALLTID blir så kramig när jag är pmsig. Och sådär ÖVERKÄNSLOMÄSSIG, fy fan. Oh well, det går över det vet jag, men gnöl. Det är faktiskt rätt jobbigt.

I might have met my match btw, and it scares the shit out of me.

Dazed and confused

Jag har egentligen bara en sak att skriva efter gårdagen: AWESOME!

Även om jag kom till jobbet förvirrad och i ett suddigt moln av lycka. Och inte fan blev det bättre senare heller... Jag tror jag har bestämt mig, en gång till. Den här spänningen som finns är fan inte hälsosam, eller jo det är den men jag MÅSTE bli av med den. För det är fruktansvärt att känna hela ens inre krevera av att ens tänka tanken på att vara i samma rum som dig.

En gång till, och det blir antagligen sista gången. Avslut? Eller.... Egentligen spelar det ingen roll ifall det bara är för skojs skull det du gör, det blir fel i mitt huvud. Mindfucking deluxe.

"God natt love" liksom...

bloggar för lite...

men det är svårt att få ro och tid att skriva ner allt man tänker på när jag gör saker hela tiden. Dessutom får jag ut otroligt mycket av mina funderingar genom att bara diskutera saker med Linnea hela tiden, bloggen blir "lidande" eller ja inte lika viktig. Eller jo den är viktig men jag känner inte att jag mår dåligt om jag inte skriver på ett par dagar längre.

Det har hänt så väldigt mycket nu att jag åter igen inte vet vart jag ska börja. Helgen bjöd på ett minst sagt oväntat äventyr, involverat två andra personer. Seriöst så var det INTE vad jag hade haft i tankarna under den tågresan hem. Kan bocka av minst 3-5saker jag aldrig gjort tidigare som hände. Sen var ett det ett mycket intressant första möte med en av dem, minst sagt. Ohoho, underbart! Igen! Eller.. jo för fan!

Spenderat hela veckan hos Linnea, hon har slagit upp sin spricka i foten och kan inte gå ut med Amber eller Myzan som hon borde. Kallar in sin Beta och hon ställer upp (jag då).

I helgen ska det jobbas, samt typ ÄNTLIGEN få se Daniel spela med sitt band. Så många tillfällen, men alltid med förhinder. Det ska bli mycket roligt, tro inget annat. Dock ska jag jobba natt så kan inte bli kvar jätteläänge, men I'll be there under deras spelning iaf. Wee!

Over and out for now!

I can't handle the kittens! Too many whiskers! Too many whiskers!

Seriöst, tack så mycket Stefan!
Jag skratta så jag grät!

http://sleeptalkinman.blogspot.com/

Helt jävla fucking underbar!

(länkad här till höger också såklart)

ENJOY!

Nu har det gått sådär lång tid igen...

Och jag har inte bloggat på ett tag igen. Har varit alldeles för mycket stök, och roligheter, under jul och nyår så jag har helt enkelt inte haft tid eller ens ro att sätta mig ner och skriva ner allt som jag vetat att jag behöver göra för att inte känna att allt bara överhopar mig och ger mig en ångest jag vet är totalt onödig.

Första riktiga vardagen in på det nya året nu, och jag har verkligen hur mycket som helst jag skulle behöva ta tag i. På de flesta planen faktiskt, även om jag börjat ta tag i saker ordentligt nu så är det en låång lång väg att gå innan jag är klar med allt.

Nyåret var förresten GRYMT! Var hemma hos Linnea och det var maskerad. Jag var Youko från Yuuni Kokki(anime). Resten av sällskapet var; en varg-furry, Döden, en Nightshift Nurse, Alex DeLarge(A Clockwork Orange ifall ngn okultiverad läser :P), en gammal gubbe, white-trash, steampunk pirat Capitan Stella, Damien/Ian Curtis, Silent Bob, discokarl från 70-talet och en viking. Tror det var alla. Blev en lugn fest, dock med av en massa tjejkyssande, nafsande och bitande så karlarna fick hålla sig på sin kant. Vi fick Silent Bob att gå av lite på mitten till och från, han var inte lika hårdhudad som som resten av gänget haha, stackarn.

Jag trivdes som fisken i vattnet, en precis och lagom skara människor som mixade och matchade perfekt. Klart man var lite nervös, hey! Nytt folk ja, men det släppte ganska så direkt. Jag och Alex satt och diskuterade människor och de sociala experiment han har sysslat med. Fascinerande man det där, underbar!

Vi höll oss vakna till typ kl 8 när slutligen Silent Bob kunde lyfta bladet från munnen och vi diskuterade en hel del han och jag. Jag måste sluta vara så snygg... ganska seriöst iaf. Svårt bara.
Ett bra nyår!

Åkte hem dagen efter, och fick ett väldigt varmt välkomnande av mina katter. Har faktiskt gjort ont att jag knappt varit hemma i mer än 1h per dag nu under jul och nyår. Så jag höll nästan på att börja gråta för att de va så mammiga! De är kärlek.

På lördagen fyllde Carl år och det var fest igen. Jag var dock relativt opepp hela dagen, och blev först riktigt pepp när jag kom dit. Hade köpt blommor till Carl, energidryck och cider till mig själv. Lyckad fest, jag hade riktigt trevligt. Spenderade mesta delen av kvällen diskuterandes sex med en upptagen kille. Han va jättesöt och jag raggade faktiskt inte alls, först... Sen att han fick mig lite galen av att strypa mig lite lätt är en annan femma... Inte för att jag raggade då heller, jag behöver oftast inte göra det, men flirtandet gick upp lite extra. Ger man sig in i leken får man leken tåla, och att göra så, och dessutom GILLA att se att jag gillar det... Då har jag väldigt svårt att vara "snäll och moralisk", men det gick faktiskt. Bara SVÅRT haha. Down girl down... ehe.

Runt kl 3 på natten började vi spela Smallworld, men då bara typ häflten av oss som spelade kunde spelet tog det VÄLDIGT lång tid innan det tog slut så jag och de andra som inte var lika engagerade gick lite sönder av trötthet där framåt 5. Tror alla kom i säng vid 6 eller något sånt.

Som jag började skriva, mycket stök och roligheter runt jul och nyår. På vissa plan lite väl konstiga.

Jag borde vara klar nu och förstå, men det gör jag inte. Inte alls faktiskt. och jag vet inte på vilka fler sätt jag ska kunna försöka gräva ut vad som pågår här. Egentligen borde jag bara kapa, men det vet jag av erfarenhet att det INTE funkar. Så antingen blir det ignorera, som jag faktiskt inte vill göra, eller peta på lite till. Bah, jag har nog krånglat till det mer än vad jag behövt, eller det sätt jag hade planerat blev lite bakslag på. Tala i gåtor funkar inte, inte heller klarspråk.

Den här gången är det faktiskt inte min boll.

Hold me, thrill me, kiss me, kill me, break me, shake me, hate me, take me over... When this madness stops, who will stand as the loner?