Nej, man är aldrig varit nöjd med sig själv till 100%, fast det har inte varit så jättenoga med det för mig.
Jag har mina brister, fel skavanker precis som alla andra, var mitt sätt att se det på då.
Det började på ett bra sätt, och efter 10kg pålång tid mådde jag självklart bättre. Och såg annorlunda ut jämfört med tidigare... sen kom bomben, 10kg till (på för kort tid..). WOHO, tänkte jag då!
Trodde att nu när man tappat så pass mycket så skulle jag vara nöjd! Och lycklig
Joda, det var jag oxå... ett tag... gick inte ner något mer men grät inombords om jag gick upp några kilon av olika orsaker. Då var jag ju ”tjock” igen. Jublade när jag gått ner igen.
Fixeringen vid hur jag ser ut tog över mig, ”raderade” delar av mina intressen som till viss del även definerar mig som person. Det inser jag nu. Jag blev lite av ett skal som jag aldrig nånsin trodde jag kunde bli. Kommer antagligen aldrig kunna bli exakt som jag var då, för mycket har hänt för det. Allt gick ut över dig och er, min käre och mina nära. Förlåt.
Men jag ska tillbaka till en del, det lovar jag mig dig oss er.
För mig dig oss er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar