Det finns tillfällen här i livet då man tänker om, och tänker till. Jag har gjort mycket fel det senaste året och jag tror inte jag kommer komma undan med det, kanske ett tag men sen biter det mig i rumpan rätt hårt.
Det som är bra:
- jag har jobb! Äntligen. Och det är roligt också!
- jag har gjort mig av med ännu en person som bara tyngde ner mig, känns väldigt bra.
- fått några nya vänner som visat sig vara väldigt bra!
Det som är sämre:
- min depression. Eller ja, jag känner inte av den så mycket men när jag stöter på motgångar som gör mig ledsen tex så blir jag verkligen ett vrak. Dock känns även det lättare att hantera nu när jag gör något på dagarna.
- pengar. Alltid pengar. Visst jag har jobb och får lön den här månaden, men kommer det vara tillräckligt? En miljard tankar.
- känslor. Jag har lite för mycket av den varan, för jag ger aldrig iväg dem. Vågar inte, och när jag vågat så har det visat sig vara till folk som inte borde haft med mig att göra i första stöten.
Dessutom har jag insett att jag inte alls är på det sätt jag trodde jag var. Jag tar tid på mig, jag är misstänksam som fan och sönderanalyserar allt som sägs om det mesta. Förutom för de redan etablerade kontakterna jag har.
Kul att min chef märker detta, att jag är lite av en gåta. Svår att förstå sig på. Men han märker ju samtidigt att jag börjar bli bättre, ganska radikalt bättre.
Det är onsdag och mitt i November. Jag sitter och funderar hur jag ska göra i en viss situation, vad egentligen allting betyder. Samtidigt som jag undrar så kan jag inte fråga, inte än. Och det gör mig lite irriterad på mig själv. Så läskigt är det inte, det värsta som kan hända är att det blir ett Nej. Dock inget dåligt, för det finns inte så mycket att bygga något på än. Har bara nuddat mig lite, men jag vill ha mer.
Kul att hitta någon som är lika svår att komma in på livet som jag... haha.
Allt och ingenting, jag har hellre faktiskt ingenting just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar