Alltså... inte nog med att jag har fått mina små återfall tillbaka i misären lite titt som tätt den här veckan.. utan när jag INTE är där, så visst fan blir jag påmind!
Ms kollegor va och käkade på jobbet idag, jag blev lite störd av det faktiskt. De är sjukt trevliga de också men jag vill inte bli påmind mer, tack. Det räckte med de veckor jag hade ångest av lokalen för att det var där allting började. Dock heter det att man ska möta sina rädslor, och jag har varit tvungen att möta de omgivningarna varje dag. Jag jobbar ju faktiskt där.
Men blä... Och jag undrar varför jag inte kan få honom ur huvudet, jag brukar inte ha det så svårt att få bort någon. Dock vet jag vad jag behöver höra, men det kommer inte komma. Jobbigt. Jag får helt enkelt arbeta mig igenom det här. På bästa möjliga sätt.
Out of my head...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar