My confession

Nej, man är aldrig varit nöjd med sig själv till 100%, fast det har inte varit så jättenoga med det för mig.
Jag har mina brister, fel skavanker precis som alla andra, var mitt sätt att se det på då.

Det började på ett bra sätt, och efter 10kg pålång tid mådde jag självklart bättre. Och såg annorlunda ut jämfört med tidigare... sen kom bomben, 10kg till (på för kort tid..). WOHO, tänkte jag då!
Trodde att nu när man tappat så pass mycket så skulle jag vara nöjd! Och lycklig

Joda, det var jag oxå... ett tag... gick inte ner något mer men grät inombords om jag gick upp några kilon av olika orsaker. Då var jag ju ”tjock” igen. Jublade när jag gått ner igen.

Fixeringen vid hur jag ser ut tog över mig, ”raderade” delar av mina intressen som till viss del även definerar mig som person. Det inser jag nu. Jag blev lite av ett skal som jag aldrig nånsin trodde jag kunde bli. Kommer antagligen aldrig kunna bli exakt som jag var då, för mycket har hänt för det. Allt gick ut över dig och er, min käre och mina nära. Förlåt.

Men jag ska tillbaka till en del, det lovar jag mig dig oss er.

För mig dig oss er!

Aktuellt

Well, jag vet inte riktigt... Är på ingalunda tankar på att allt är perfekt och bra igen, vore jag det så skulle jag slå mig själv. Men det är bättre... Och det tackar jag dig, mig, gudarna och alla högre stående makter för, det vill säga alla man kan tacka för det.

Fast jag är lite nervös ändå... Men piratfest på lördag! Arrr Mateys! :D

Har insett hur pass självupptagen och självgod jag DESSUTOM varit ett bra tag nu... BLÄ! Vad har det varit med mig egentligen? Alltså, inte för att jag inte gillar att visa andra, och inte minst mig själv, att jag kan göra saker bra och så... men det har gått till en överdrift där jag inte vaknade förrän för 2 dagar sen. Sen har inte allt det där lett mig till att försöka fixa saker och ting heller, bara förfallit och förfallit... fy fan!

Har tänkt om i mångt och mycket, och lyssnat och tänkt lite till... Efter regn kommer solsken heter det till och med. Försökt att inte tänka för mycket förstås, det är inte bra det heller.

NU: se framåt, hoppas på framgång, ta sig igenom törnarna och stormarna som ligger i horisonten mörkt och hotfullt.
Var styrkan kommer ifrån det vettefan, men jag har den, det vet jag. Just need to unleash the power!

Well, that's about it for now. We can do it!

Tjohej!

Idag

Dagen börjar som alltid, klockan ringer, ut med hunden. Päronen vaknar. Det är jobbdag, 10-19. Åker till jobbet. Kommer hem typ 19:30. Svansviftande och slick-slick-slick glada hundar i dörren. Sen... tråkigt. Tyst tråkigt.

mat, korv med bröd. tjohej. Tråkigt.

and so it goes on... mitt liv. jobba sova jobba sova. vara ledig lite. jobba sova.
semester för päronen... dvs inte göra ngnting mer än att sitta o glo på text-tv i 4 eller 5v. Okej, semester ska ju inte behöva göra ngnting egentligen men.. GAH! Jag och brorsan som redan bara är hemma hela dagarna(förutom när jag jobbar) då? Vi som redan gjort allt vardagligt tusen gånger om?

Hade ju hoppats på att det skulle blir lite mer när de väl har semester.
Annars klagas det allt på att man inte umgås. I och för sig så klagas ju det på det i alla fall, även om de jobbar so what's the difference kan man undra? Och vad gör vi då när det uppenbart inte händer något mer än det vardagliga ändå?

Svar: Datorn. följt av klagande sen. Bestäm er för fan!

NU, ser jag bara fram emot om 1v...
Jobbar under tiden tills dess så det kommer gå snabbt hoppas jag.Ska bli skönt att komma bort en stund igen.

*over and out*