Du vet var jag finns.

"Behöver du en vän så vet du var jag finns. Kram" är de sista ord jag tänker yttra i det här. För det är så. I föregående inlägg sa jag att jag hoppas, och det gör jag. Dock finns det omständigheter som gör det omöjligt för dig att bevisa dig själv för mig. Så, ja. Du vet var jag finns.

Någonstans hoppas jag

På att du ska bevisa mina misstankar fel. Jag vill verkligen det, bara för att kunna åter tända den där lågan som jag vet skulle kunna bli ett blossande bål. Om vi bara tillät det. Om du kunde visa att du ÄR vad du pratar om, inte bara massa luft.

Dock inser jag att hela grejen egentligen bara skadar mig, för när jag försöker ta kontakt och ingen som helst respons ges så blir jag ändå bara ledsen och tänker "Dumma lilla flicka, du gick på det igen". Det är ju precis det helvetet jag hade i 1,5år redan.

Jag hoppas någonstans ändå. Jag VILL tro att du är mer än vad som blivit. Du ger mig dock inget val. Det är dags att distansera sig igen, och med råge. Tyvärr. Och jag kan inte ens få chansen att prata med dig om det, för... Jag år helt enkelt inte tag i dig. Alls. Farväl nu. Ta hand om dig så kanske vi möts en vacker dag när vi båda är lite visare och äldre. Tiden får utvisa det.

Snart är det Februari i vårt avlånga land. Och alla kräk-hjärtans-dag. Jag får fira med djuren, Anneli och alla katterna. Det är i alla all kärlek. På nivåer där inget kan komma åt mig. Kärlek.

(överbevisa mina misstankar, litegrann bara. Någonstans hoppas jag.)

Säger hon som stängt sig själv.

Ja, jag tror minsann att jag faktiskt stängt av en del av mig som har varit oerhört aktiv hela mitt liv. Och jag vet inte om det är bra eller dåligt, eller hur det kommer påverka mig i framtiden men just nu är det så. Om jag ska tacka M för det eller inte, vet jag inte heller.

Jag tror jag har stängt av den del av mig som blev kär ungefär var tionde sekund förut. Det krävdes den här sista brännan för att verkligen få bägaren att rinna över. Visst, har även anammat en något hårdare attityd för min egen skull. Det kanske kommer på köpet? Jag vet inte, har inte varit såhär innan. Dock fyller det mig med lika mycket glädje som lite lätt förtvivlan. Svårtolkad känsla. Och jag som sa att min blogg skulle bli roligare? Haha, jadå, men jag tänker ju inte hålla käften om saker jag anser är bra för mig själv.

Veckan har varit otroligt händelserik! Och sjukt kul! Tisdagen bjöd på lite spelmingel no1 på ett event anordnat av FutureGames. Åkte dit med CtrlAltElite-gänget såklart, och fick även träffa Andreas och hans bror Joel. En liten Alexandra aka Ajja och en Emma var även på plats. Så awesome. Sköna brudar, och goa gubbar all night long! Att jag skulle springa in i Carlos var dock en rolig överraskning! Haha, och så var jag på grymt bra humör. Det i samband med öl gjorde att jag verkligen var på mitt bästa humör och kände att jag kanske babblade lite mycket. Dock är jag sån, och det får man helt enkelt ta.

Torsdagen blev det mer mingel, med diverse spelutvecklare. Även om jag inte var på mitt bästa humör med förkylning of doom och inkommande lingonvecka i bagaget. Det var dock väldigt roligt, trots att jag spenderade större delen av kvällen i en stol eller snackande med Hamstern. Carlos återigen, men inte så konstigt tror jag. Jag skriver för Ctrl, han pluggar spelutveckling. Logik över att vi springer in i varandra oftare nu tror jag? Kul iaf!

Idag var lite tung, men det beror helt på att jag hade hela huvudet fullt av grön gegga och tappade lite mitt koncept där i slutet av arbetsdagen. Dock till skillnad från många andra kan jag inte ta sjukdagar från jobbet just nu. Går inte. Så jag får stå ut, och hoppas att det inte märks för mycket inför Alex att jag inte är frisk.

Dock är jag in-denial över hur sjuk jag är, borde verkligen vara hemma. Det är helg nu som tur är, så får försöka sova ut och slappna av så gott det går helt enkelt.

Yeah! Se inte bara massa känslomässigt dravel. Säger hon som stängt sig själv. Fast det har jag egentligen inte, men lite.

Om bara mitt hjärta kunde sluta skrika på mig, och kan huvudet sluta hålla med!