Fy fan, eller WOHO! Jag slits lite här. Jag är så van att drama sönder saker med mina män att det nu känns otroligt konstigt att jag inte HAR något att drama över. INGENTING! Inte det minsta. Och jag ÄR ändå lugn, luuuugn. Jag har inget att drama över...
Hur söt är han inte då? Han följer mig till bussen, ber om ursäkt för typ ALLT. Jag solade och njöt av solen, får helt sonika en puss på kinden. Följden blir kyssar. Jag dör.
Och nu när jag satt och tänkte på honom får jag sms om att han vill träffas imorn. Jag DÖR. Kan inte andas. Ska det va såhär? Är det såhär det känns när det är på riktigt?
Det är konstigt, för jag är sannerligen INTE van. Jävlar. Andas flicka för i helvete!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar