torsdag 24 mars 2011

Lugn

Med din hand om min hals har jag tappat bort alla tvivel.
Med dina armar om min midja, händer som rör vid bar hud
har jag glömt bort hur man gör när man oroar sig
Med mitt hjärta öppet för dig att se släpper jag in dig

Och du vet inte hur svårt jag brukar ha för det.
Hur kan du vara så fascinerande?
Och hur lyckades ett JAG bli ett oss?
Snart.

Lugn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar